Arbetsmetoder

I vårt arbete utgår vi alltid att arbeta utifrån ett Lösningsfokuserat arbetssätt, BBIC, samt Signs of Safety. Utöver dessa har vi kunskap inom.

ANDTS

Strategin med utgångspunkten i att minska skadorna av alkohol och spel, motverka narkotika och dopning samt minska användningen av tobak.

Addiction Severity Index, ASI utgår från en standardiserad bedömningsmetod i intervjuform avsedd för användning i missbruks- och beroendeverksamhet. Syftet med ASI är att kartlägga den enskildes problemsituation som sedan ger en grund för bedömning av hjälpbehovet och är ett verktyg för vidare vårdplanering. Metoden ökar ofta klientens delaktighet i utredningsarbetet eftersom personens egna skattningar av oro och besvär samt bedömning av hjälpbehov är av relevans i ASI.

DBT

Dialektisk beteendeterapi är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självmords- och självskadebeteenden men även andra beteenden som stör eller försvårar behandlingen och som allvarligt påverkar livskvaliteten. På längre sikt är syftet att lära klienten att hitta en inre emotionell balans, hantera sin vardag på ett bättre sätt och få en meningsfull tillvaro.

MI

Motiverande samtal fokuserar på motivation och beteendeförändring som börjar med en förändringsprocess då en person börjar ifrågasätta sina handlingar och beteenden samt känner ambivalens inför dessa. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. Andra viktiga MI-principer är att försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande, inte argumentera när klienten inte ser någon anledning att förändras utan i stället undersöka varför samt stärka klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring.

PATRIARK V2

En bedömningsmetod som används där det finns en känd eller misstänkt historia av hedersrelaterat våld. Syftet är bedömning och hantering av risker för hedersrelaterat våld. PATRIARK är en guide som består av tre delar och omfattar 15 faktorer. Den första delen täcker fem riskfaktorer beträffande mönstret i det hedersrelaterade våldet. Den andra delen kartlägger gärningspersonen/personernas psykosociala status (fem riskfaktorer) och den tredje delen fokuserar på fem sårbarhetsfaktorer och bakgrund hos offret eller offren. Det finns möjlighet att komplettera med andra överväganden som bedömaren anser är viktiga. När all information har samlats in och värderats bedöms: risk för allvarligt våld, akut risk för hedersrelaterat våld, sannolika offer samt andra risker.

SARA: V3

Är en checklista som används för att bedöma risken för upprepat partnervåld. Med partnervåld avses här varje form av fysisk skada eller försök till eller hot om sådan skada, som tillfogats av en man eller kvinna med vilken offret har eller har haft en intim, sexuell, relation. Varje riskfaktor ska bedömas i såväl den aktuella situationen (nuläge och fyra veckor bakåt i tiden) som historiskt. Risken för framtida partnervåld ska bedömas utifrån att ingen intervention sker. Mireya utför slutsatsen av bedömningen för att det sedan utifrån riskbedömningen görs en plan för intervention/riskhantering. I planen skall rekommendationer av vilka åtgärder som kan och bör vidtas framgå. Planen ska bygga på de riskfaktorer och den grad av risk som framkommer av bedömningen.

FREDA

Bedömningsmetoder har tagits fram av Socialstyrelsen och är tänkta att användas i arbetet mot våld i nära relationer. FREDA-bedömningsmetoder består av en manual och tre instrument: FREDA-beskrivning, FREDA-risk och FREDA-kortfrågor. FREDA-beskrivning har tagits fram för att kunna ge en bild av omfattningen och karaktären på det våld som en person är eller har varit utsatt för. Målgruppen är personer där utsatthet för våld har identifierats och det samtidigt finns behov av ytterligare kunskap om våldets omfattning och karaktär. FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer. FREDA-farlighetsbedömning hjälper den som utreder att bedöma risken för fortsatt utsatthet och utgör en del i utredningen om behov av skydd.

LIVSLINJE

Livskartans syfte är att på ett enkelt, överskådligt, konkret och strukturerat sätt beskriva en persons liv och redovisa händelser som är kopplade till vitt skilda livssfärer (familj, arbete, fritid, sjukdom, skolgång, med mera) som underlag för skilda analyser. Ett arbete som ungdomen själv gör med stöd av personal.